Några kända finströmare

Frans Petter von Knorring

Utanför Finströms kyrka står Frans Petter von Knorring staty.  När han anlände som kyrkoherde till Finström en vårdag 1834, hade han redan stor erfarenhet som författare och pedagog. Han tog genast itu med att införa kyrkoråd och därefter omorganiserade han fattigvården. Efter en lång byråkratisk kamp kunde han starta den första ”Allmänna åländska Folkrealskolan” den 4 oktober 1853 i Godby. Ett år senare öppnades den första navigationsskolan och något senare den första flickskolan. Von Knorring såg möjligheter i allt och 1868 grundade han tidningen ”Åland” där han aviserade artiklar om bland annat ”kroppens helsa, samhällsordning, landthushållning, fiske och seglation, rörande ämnen som afse att bland allmogen befordra upplysning och sedlighet samt bidraga till skingrande af fördomar och widskepligheter”.  Efter fem nummer upphörde dock utgivningen, kassaskrinet var tomt.
Tre av hans skyddslingar nådde mycket långt; pianisten Alie Lindberg, Finlands första filosofie magister Emma Irene Åström och konstnären Karl Emanuel Jansson.

 

Walton Grönroos

Operasångareen Walton Grönroos (1939–1999) var född och uppvuxen i Finström Torrbolstad. Han studerade vid Sibelius-akademin i Helsingfors och i början av 1970-talet i Wien.

1975 vann han den prestigefyllda Timo Mustakallio-tävlingen i Nyslott och anställdes vid Deutsche Oper i Berlin. Walton Grönroos var konstnärlig ledare för operafestivalen i Nyslott 1987–1991.

Han gjorde många gästspel vid olika operahus och var en framgångsrik liedsångare som engagerades för konserter över hela Europa. Han gav också konserter både i USA och Japan.

Grönroos tillträdde som operachef för Finlands Nationalopera Helsingfors 1992 och fungerade där till 1996 då han blev chef för Kungliga Operan i Stockholm.

 

Sigrid Granfelt

Konstnärinnan, hantverkaren och jordbrukaren Sigrid Maria Granfelt (1868-1942) var född i Åbo.
Hon gick som ung i Tyska fruntimmersskolan i Helsingfors. Därefter fortsatte hon i Konstföreningens Ritskola i Helsingfors. En del av kolteckningarna från Ritskolan finns bevarade. Med hjälp av stipendiepengar från skolan åkte hon till Paris och studerade måleri. Under tiden kring sekelskiftet besökte hon även Tyskland, England, Holland och Italien för att utveckla sitt konstnärskunnande.
Sigrid Granfelt som konstnär är mest känd för sina djurmålningar. Speciellt intresserade hon sig för fåglar men hon ägnade sig också åt portträtt- och landskapsmåleri.
Under sju somrar i början av 1900-talet vistades hon i Eckerö, vilket gav mersmak. När Husö-gård på Bergö i Finström blev till salu 1910 köpte hon den. Hon gjorde ritningar till ett nytt karaktärshus i vilket hon flyttde in 1912. Sigrid Granfelt intresserade sig för såväl djurhållning som växtodling och trädgårdsbruk. Egenhändigt timrade hon åt såg såväl båt som släde. Hon snickrade möbler och dekorerade dem med måleri.  Hon engagerade sig i utvecklingen av hemslöjden på Åland och var aktiv i Martharörelsen. På Husö bodde Sigrid Granfelt i cirka 30 år.
Två år före sin död donerade hon Husö till Åbo Akademi. Än idag lever Sigrid starkt kvar på Husö, där en del av hennes konst- och bruksförmål finns kvar.
1995 ordnades en sommarutställning om Granfelt i von Knorringmuseet. I Finströms bibliotek finns en hel del av hennes mönster samlade.
 

Karl Emanuel Jansson

Konstnären Karl Emanuel Jansson (1846–1874) föddes i Finström. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var bonde i Pålsböle.

Hans mest kända verk är "Åländsk bondbrud", som omgående inköptes av Finska Konstföreningen, "Klöveress", "Talmannen" och "En slant i håven".

 

Valdemar Nyman

Prosten och författaren Valdemar Nyman (1904–1998) har skrivit flera historiska romaner och skildringar där han beskriver det åländska samhället.

Utöver sina romaner har Nyman också skrivit flera prosalyriska böcker om Åland och då speciellt om Finström i form av sockenkrönikorna.

 

Site by Strax Online, Powered by Lemon